Att tankepausa, det går att göra på olika sätt. Det kan handla om att stanna upp och tänka. Kanske för att reflektera över livets vindlande färd över stock, sten och förrädiska trottoarkanter, kanske med anledning av att en svidande kritik eller en hissnande nyhet just levererats, eller kanske rentav därför att det bara slår dig att du rusat runt i ekorrhjulet utan att stanna upp, ens för en sekund, under en alldeles för lång tid.

En annan möjlighet är att du behöver ta en paus från tänkandet, kanske med anledning av att ditt noggranna, genomarbetade och kanske till och med rationella förhållningssätt till tillvaron helt plötsligt står dig upp i halsen, att du helt enkelt fått nog av detta ständiga reflekterande.

Att ta en paus är att bryta mönster, oavsett vad dessa består av. Det är välgörande och i längden nödvändigt, för att du inte ska bränna ljuset i båda ändarna.